Följ oss

FacebookRSS

Ingvar Törnqvist: Om Vista härad II

Ingvar Törnqvist. Foto: Kindboms Fotoateljé

I denna och några följande krönikor hämtar jag inspiration från boken ”VISTABYGDEN. Blad ur Vista härads historia” (1940). Den är författad av kyrkoherde Ernst Sandgren, Ölmstad och folkskollärare Carl Wikmar, Skärstad. Sandgren står för textinnehållet och Wikmar för illustrationsmaterialet och kartorna.

Visserligen är Vista härad i huvudsak ett bergland, vars högsta punkt ligger 343 meter över havsytan. Men rakt genom häradet går en bördig slättbygd, Vistadalen, bestående av moränlera och sandiga jordarter. Den tillhör Sveriges bästa jordbruksbygder. Enligt bokens författare är vårt härad också ett av landets vackraste landskap: ”Höga berg med långa åsar omväxla med bördiga slätter och leende skogsdungar.”

Hela området från Gränna till söder om Vistakulle är genom jordens sammansättning utomordentligt gynnsam för fruktträdsodling, vilket också befolkningen i Gränna, i Skärstadsdalen och omkring Vistakulle vetat att utnyttja.

Berggrunden utgörs till största delen av yngre graniter och gnejsgranit. Endast mindre strandsträckor samt hela Visingsö har Visingsöformationens berggrund, bestående av sandstenar. Dessutom påträffas lerskiffrar och kalksten. Vid Jirabäcken norr om Gränna kan man vid dess utflöde i Vättern studera Visingsöformationens bergarter i utmärkt vackra skärningar. Detsamma är förhållandet i strandpartierna söder om Visingsborgs slottsruin.

Växtvärlden är i mycket stor utsträckning beroende av berggrundens och moränens beskaffenhet. Kalkstenar har kommit från Östergötlands silurområde och från Närke. Härigenom har kalkhalten tillförts jordmånen och gett utslag i växtvärlden. Exempelvis de vackra orkidéerna, Adam och Eva vid Gränna, samt den sällsynta S.t Pers nycklar nedan för Vistakulle. Mellan Ölmstad och Fingals brygga växer i ursluttningen strax ovanför det smala rastbältet Smålands måhända största vilda murgröna, som dessutom ofta blommar.

Ingerydsdalen, genom vilken vägen mellan Ölmstad och Bunn går,är ett fint exempel på en s.k. skura, en markerad sprickdel. Att bergarten här är grönsten ser man tydligt vid midsommartiden. Hela dalen blommar då i ljusviolett av den vackra Vicia silvatica, knuten just till grönstenens vittringsområde.

Vättern var ju en issjö omkring 9000 år f. Kr. Ett minne från denna period är den så kallade skorven, det vill säga ishavsgråsuggan. Vidare finns hornsimpan, rödingen och blanklaxen, som instängdes i Vättern vid denna tid. Sedan fick Vättern sitt ishavsskede omkring 8000 år f. Kr. Detta finns bevarat i växtvärlden fram till vår tid genom reliktformer som sandstarr och strandråg.

Ingvar Törnqvist
Fil dr och Vistabo

 

Ingvar är född 1938 och uppväxt i Bunn. Han bor nu som pensionär i Gränna och har tidigare varit verksam inom skola och utbildning. 1982-90 var han rektor och chef för högskolan i Jönköping. Numera är han ordförande för Ölmstad Hembygdsförening och för Jönköpings läns hembygdsförbund samt vice ordförande i stiftelsen Jönköpings läns museum. Han är i grunden filosofie magister i matematik och fysik. Senare har han doktorerat med en avhandling om ”Oskar Olsson - studiecirkelns fader” och avlagt examen som teologie kandidat.